Jag sitter på tåget hem. Mitt emot mig sitter en kille som luktar barr och liknar en hemlös kissekatt med toffsigt hår och smuts i ansiktet. Jag anar en smärre utvecklingsstörning, då han både skelar med ögonen och grymtar för sig själv. Fast nu skulle han tydligen av och spiller en kopp kaffe över mig. Smart drag, grabben.