Morgonen börjar ju alltid bra. Doften av nybryggt kaffe, en knäckemacka med småost (hemmagjord ost på Dala-vis) och en sol som ska tyda på bättre tider.

När jag ska börja göra mig i ordning och sminka mig lite, använder jag puder ifrån i.d minerals (alla som känner till produkten vet också hur jefla dyr den är) vilket jag spiller ut på golvet. Locket åkte av och splash sa det, sen var allt där det inte skulle vara. SOM TUR var på oturen hamnade det mesta på en pall, vilket gjorde att jag lätt kunde borsta ner det i burken igen. Men det sved ändå lite i plånboken.

Jag fortsätter där jag var och har ställt en flaska Listerine på golvet (som jag också spiller ut, utan att märka det). Sen tar jag ett kliv tillbaka för att betrakta mitt fagra anlete i spegeln och kliver rakt i all Listerine som har flutit ut på golvet. Fötterna blir plaskjävlavåta.

På skämt sa jag till Elin: "Haha, jag blir säkert överkörd av en bil också."

Nej, sa hon. Säg peppar, peppar ta i trä! Jag gjorde det, men var övertygad om att det var plast JAG tog i.

Väl på väg till jobbet kommer en bil runt krönet i 100 blås och jag hann precis springa över. Jag hade lika gärna kunnat vara lika snygg som en mosad banan vid det här laget. SOM TUR är sitter jag är helskinnad och har nyss tappat min mobil i golvet. SOM TUR är höll den.

Så, hur tur eller otur har jag egentligen?

Tur som fan att det här inte händer mig ofta, för det gör mig helstirrig.

Astor var en pastor

i en traktor tillsammans

med en kiropraktor.