Han är nog en underground-sångare men ack så trevlig. Han brinner för sin musik. Inte min musik-stil at all men länka vidare hans låt, så att vi kan hylla honom, för att han är värd det.

 Det är skumt. På tre dagar har jag fått en uppenbar vink ifrån Lejonkungen. Syrran skrev om den på sin blogg, liksom en annan kille och den tredje gången låg själva filmen på ett bord hos en tant (hos en tant på 90 bast). Lejonkungen var dessutom Tommys favorit-film.

Det här var alltså förra veckan, men jag kan fortfarande inte riktigt släppa det. Och jag kan definitivt inte släppa honom. Även om jag vet att jag borde det. Han kommer att hata mig big time.

FAN vad jag hatar att du är borta. Jag behöver dig. Annars är jag inte fulländad.

Änglar dör inte.

 Har upptäckt på lönespecifikationen att det saknas en hel del arbetade timmar och lön för detta. Jag ringer upp min chef som kan tänkas vara lika trevlig som en blöt mopp. Hon känns som en RET-sticka som jag fått i foten. Att avvisa sina arbetare gör ju en populär.. Fan ta jävla chef-syndromet.

Så jag är precis lika fattig som jag var igår vid den här tiden.

Skönt att ha någon att skylla på.

Jag är envis som en åsna.