Jag sitter på tåget hem. Mitt emot mig sitter en kille som luktar barr och liknar en hemlös kissekatt med toffsigt hår och smuts i ansiktet. Jag anar en smärre utvecklingsstörning, då han både skelar med ögonen och grymtar för sig själv. Fast nu skulle han tydligen av och spiller en kopp kaffe över mig. Smart drag, grabben.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Tjena mittbena. Jag byter blogg. Den här känns lite blöja. Ni hittar mig på: http://larvamasturbation.blogg.se         ...

   Det man med andra ord kan kalla: den gamla goda tiden. Jag åker nämligen till huvfudstaden i morgon för att träffa frugan Ana. Det var länge sedan vi sågs nu. Egentligen borde jag stå i skamvrån med en strut på huvudet för att inte ha hälsat på he...

   Don´t panic, det är första april hela dagen. Så jag säger vad jag vill, när jag vill, till vem jag vill. Dvs att jag knappast har någon tunnhårig, om nio månader 50 cm lång köttklump i magen. Och jag har kanske bulimi (fast jag spyr inte). Här ha...

   Det är genialiskt att börja dagen med "28 dagar senare" som kanske är den enda filmen som får mig att känna ren panik. En infektion av vrede (nej, jag bär inte på smittan) som sätter sprätt på människors lust att mörda. Filmen är inspirerad av "D...

   Morgonen börjar ju alltid bra. Doften av nybryggt kaffe, en knäckemacka med småost (hemmagjord ost på Dala-vis) och en sol som ska tyda på bättre tider. När jag ska börja göra mig i ordning och sminka mig lite, använder jag puder ifrån i.d mineral...